Efter att ha gjort ett antal bryggningar så har jag nu samlat på mig en hel del humle som bara ligger i frysen och långsamt tappar stinget. Så därför blev det ett litet hopplock i den senaste bryggningen som bygger på en amerikansk bitter. På måndag blir det dags att torrhumla och på söndag blir det buteljering.

Men idag är det fredag och lyckan är stor då det nu väntar semester ett antal veckor framöver. Tid för massa sol och bad tänker ni, massor av tid att brygga öl på tänker jag...

Därför har jag inhandlat ingredienser för två nya satser som ska bryggas i nästa vecka. En av dessa blir en Saison med nyplockad fläder ifrån föräldrarnas fläderbuskar, ska bli grymt spännande. 

Men mer om detta nästa vecka, nu blir det en egenbryggd Session IPA i sommarsolen...

Nyinköpta kokkärlet

Idag har jag fått provsmaka min Veteöl och min Session IPA som bryggdes för fyra veckor sedan. Förväntningarna var idag inte alls lika höga som de brukar vid provsmakningen, kanske främst på grund av att bryggningen var lite stressad och där momenten inte flöt på riktigt som de ska då jag körde en dubbelbryggning... 

Fistbump Vete:

En klassisk veteöl med en liten dos humle. Vetesmaken var mycket tydlig och man kunde också skönja en lätt Humleton av Simcoe. Överlag en god öl men den saknade lite kropp, det vill säga, fyllighet. Jag hade personligen inte haft något emot att få in lite mer sötma och den klassiska tonen av skumbanan saknades tyvärr. 

Early Riser Session IPA:

En Session IPA ska ju ha lite lägre alkoholhalt och vara en lite lättare öl överlag vilket denna också var. En fräsch öl med en lite lätt citruskaraktär av humlen men med lite för dåligt skum. Den hade en tydlig humlearom och en lagom bitterhet vilket var tanken då den fick en låg bittergiva.

Jag får väl ändå säga att jag är nöjd med de både även om de kan förbättras genom lite modifieringar. Kanske att den lite halvlyckade bryggningen satte sina spår i dessa öl men äh, dem slinker allt ner och svalkar under en varm sommardag så skål mina vänner, nu njuter vi!!!

(Ja, självklart står ölen vid fel flaska, varför göra rätt..?)

I helgen var det så äntligen dags för en ny bryggning efter ett par veckors lång väntan. Som jag skrivit tidigare så ville jag testa en IPA med mycket humlekaraktär, dock med en liten bittergiva.

Receptet har tagits fram med hjälp av "proffset" Trevor inne på Pot Belly på Engelbrektsgatan i Göteborg. Trevor modifierade ett recept jag hade och därefter modifierade jag hans modifikation vilket resulterade i nedanstående recept. Men vad tusan ska den heta???

Recept:

2000 g. Maris Otter

260 g. Carared

130 g. Cara Belge

130 g. Bisquit 

6 g. Columbus (20)

6 g Simcoe (15)

10 g Simcoe (10)

10 g Columbus (2)

10 g Simcoe (0)

10 g Equinox (0)

20 g Equinox (torr)

10 g Columbus (torr)

Safale US-05/ Kalciumsulfat/ Protafloc

Denna bryggning blev det också premiär för mitt nya kokkärl på 29 liter med tappkran vilket kändes mycket spännande. Då jag nu har för avsikt att brygga 10-liters batcher så krävdes det en större gryta, dessutom finns det nu möjlighet till ännu större satser vilket leder till ännu mera öl! Så nu när denna är inhandlad är det dags att börja fundera på nästa inköp, man får aldrig nöja sig...

Bryggningen flöt på riktigt smidigt och även mäskningstemperaturen höll sig bättre nu när jag gjorde en större sats. Jag fyllde bara på med 5dl hett vatten efter halva tiden vilket gjorde att det höll sig hyfsat runt 66 grader.

Sedan var det dags för lakningen som jag tänkte beskriva lite mer ingående. 

Vid lakningen vill vi "rensa" malten och utvinna så mycket socker som möjligt genom att sila vatten genom maltbädden till en sötvört. De finns två olika sätt att laka på, satslakning (Batch sparge) som jag använder mig av, eller flödeslakning (fly sparge). Dessa kan göras antingen i mäskninskärlet med hjälp av t.ex en falskbotten eller bazooka screen. Om ni önskar förklaring på dessa så skriv en kommentar. Jag själv använder mig av "hink-i-hink", en hink borras full med hål i botten med 3mm borr och ställs i en likadan hink med tappkran, dock utan hål Om du vill få någon öl i slutändan... 
Efter mäskningen läggs malten försiktigt över i hinken och därefter hälls mäskvattnet i, helst över en hålslev eller liknande så att det inte täpper igen.

Sedan är det dags att recirkulera ett par liter genom att man tappar ut vatten och häller tillbaka det över maltbädden, som då fungerar som ett filter, tills att vörten blivit klarare utan massa "maltrester". Då häller du över resterande lakvatten som värmts upp till 78-82 grader.

Nu är det dags att tappa ur vattnet långsamt, cirka 5 dl i minuten, detta kan tappas direkt i kokkärlet, var dock noga med att inte vörten syresätts. På bilden nedan tappar jag över det i en annan hink bara för att se hur mycket vört jag får ut då jag inte använt dessa stora hinkar sedan första koket. 

Det finns väldigt mycket mer att skriva om lakningen men detta är i stora drag en vanlig, enkel lakning. 

Ibland har man turen på sin sida och då är det bara att tacka och ta emot.

I veckan blev jag erbjuden en hel back med fantastiskt fina flaskor med bygelkapsyl av en kollega. Sånt händer ju inte särskilt ofta så ifall du någon gång har turen att bli erbjuden något liknande så tänk på att försöka dölja din iver och lycka så att motparten inte inser det stora värdet i flaskorna och tar dem tillbaka...😜

Dock är det mycket viktigt att du återgäldar det hela med att erbjuda ett parti av din egenbryggda öl. 

Tusen tack Annika och Mats, öl levereras inom kort...